Har levt med tonvis av känslor de senaste dagarna och växlat vilt mellan att skratta åt allt och gråta åt allt/bli arg på allt. Grejen är att när känslorna slår över mig finns det liksom inget sätt att stå emot heller för det blir ju mina känslor. Ilskan, gråten och skratten blir ju det jag känner och just där och då finns det inget jag kan göra för hindra det. Blir som ett krig jag inte kan utkämpa och då beter jag mig deppigt eller surt mot folk som egentligen kanske inte gjort något.

Efter skolan satt jag sen och ringde prao hur länge som helst. Jag och Tilda trodde att vi fått plats på Scorett i Skrapan men nu när vi ringde igen hade de ändrat sig och Espresso Huse som vi mailade igår har vi inte fått svar av ännu så har en liten mindre panikattack för tillfället. Medan jag satt och ringde satt Tove med mig och när jag ringt runt till de flesta ställen och fått nej tyckte Tove att vi skulle baka scones och det är jag så glad för. Var hur gott som helst och supermysigt och satt pratade en massa om "The Mortal Instruments" med henne. Så skönt att ha någon annan att diskutera det med, lika insatta in den båda två :)